Under större delen av mitt liv fick jag hemundervisning. När jag sedan började gymnasiet gick jag med i en robotikklubb. Det var en riktigt stor sak eftersom det kostade hundratals dollar att delta. Jag var så peppad, men det var en tuff tid. Jag var den enda tjejen och blev inte direkt väl behandlad. Många av killarna mobbade mig. De följde efter mig med drönare och trakasserade mig mycket. Det var tråkigt, för jag ville ju bara lära mig om robotar. Det slutade med att jag lämnade gruppen.

Upplevelsen fick mig att starta en egen välgörenhetsorganisation, The STEAM Connection. Inga barn förtjänar ett utrymme där de inte känner sig trygga att lära sig, särskilt inte unga tjejer.

The STEAM Connection är en ideell organisation som arbetar för att öka tillgängligheten till tekniska utbildningar för elever från ursprungssamhällen. Det finns många stora brister kring tillgängligheten inom STEM, särskilt för elever från ursprungsbefolkningar. Närmare bestämt råder det en brist på tillgång till internet och representation. Mindre än en halv procent av personer som arbetar inom teknik kommer från ursprungsbefolkningar. Vi skapar trygga utrymmen för undervisning där elever kan lära sig STEM-färdigheter. Inom loppet av fyra år har vi gett mer än 600 000 barn kostnadsfria utbildningsresurser inom teknik.

Kodning, 3D-design och elektroteknik är de viktigaste färdigheterna. Grundläggande kunskaper inom artificiell intelligens och förstärkt verklighet är också viktiga. Vi lär ut alla dessa ämnen med robotar och vi har till och med implementerat en ny läroplan för förstärkt verklighet. Våra nya robotar arbetar även med artificiell intelligens och interna bassystem som fungerar utan Wi-Fi, eftersom det finns en enorm tillgänglighetsbrist där för många av samhällena.

Jag var 18 år när jag tog fram EKGAR. Namnet står för Every Kid Gets a Robot. Det är ett kostnadsfritt robotkit som är tillverkat av återvunnen plast och har getts ut till över 8 000 barn. Det liknar en liten fjärrstyrd bil som elever bygger, kopplar in och kodar själva. Jag skapade EKGAR för 18,95 USD eftersom jag såg att robotar kostade hundratals dollar och jag tänkte att “Det måste ju finnas något bättre”.

Vi har många olika kreationer, men min favorit är SkoBot, en språkinlärningsrobot för inhemska språk. Det är den första kulturroboten som någonsin skapats. Man kan ha den på sig och den lär ut inhemska språk. Dessutom kan barnen anpassa SkoBot. I våra samhällen har vi olika regalier och kulturspecifika kläder. Eleverna kan pynta roboten med sina regalier. Det är riktigt spännande att se hur barnen relaterar så mycket till robotarna.

Mycket av arbetet vi har gjort på The STEAM Connection kretsar kring kultur- och språkvård. Mitt språk, Ojibwemowin, är utrotningshotat.

En elev sa att jag var den första kvinnan från en ursprungsbefolkning som bygger robotar som hon någonsin har träffat, och att det fick henne att också vilja göra det. Det var en starkt incitament för mig för att fortsätta med det jag gör.

Jag har upplevt mycket rasism och tagit skada i STEM-utrymmen och det kan bli väldigt avskräckande. Att höra från mina elever är vad som får mig att fortsätta. Jag tycker om att jämföra var eleverna är idag mot var jag var när jag var i deras ålder. Det är spännande att se hur barn idag kan vara ledare och skapa riktigt coola saker eftersom

Så att nu ha möjligheten att avkolonisera moderna STEM-utrymmen och skapa trygga undervisningsmiljöer för att återinvestera i färdigheter som vi alltid har haft är jätteviktigt. Och att se barnen frodas gör mig hoppfull inför framtiden.

Även om min mamma och min mormor egentligen inte är tekniska människor så var det dem som hjälpte mig mest. Min mormor inspirerade mig att utveckla mitt arbete. Hon ringer hela tiden och skickar uppmuntrande meddelanden. Hon påminner mig också om att vara mig själv, såväl som en bra förebild och en bra familjemedlem. 

Min mamma säger att om jag ska hälla på andras glas så måste jag hälla på mitt egna först. Att investera i sig själv, investera i egenvård och ta hand om sin psykiska hälsa är grunden för att lyfta andra människor.

Genom att arbeta med elever och människor som har samma bakgrund som jag har och som delar mina erfarenheter. Att inte behöva förklara mig eller behöva prata om svåra saker som jag har upplevt är jätteviktigt. På många platser måste jag undervisa människor eller vara en förespråkare för mig själv och för mitt samhälle. När jag arbetar med andra personer från ursprungsbefolkningar så behöver jag inte göra det. Jag kan bara vara mig själv, och jag älskar verkligen det.

Jag vill se fler tillgängliga sätt att ta sig till akademien och STEM-karriärer oavsett vem man är, trygga platser att arbeta på och fler ledare som är minoriteter på stora teknikföretag. Det finns så många tidiga inträdeshinder inom STEM att det är svårt att ens komma till en punkt där ett bra universitet är ett val. När elever sedan påbörjar sina karriärer inom STEM så är det inte ett tryggt utrymme.

Det ses inte som en verifierbar källa i uppsatser eller forskningsprojekt. Ursprungsbefolkningars kunskap och förhållningssätt till omvärlden är extremt frånkopplade den akademiska och tekniska världen.

Få kontakt med Danielle på LinkedIn, Instagram och Twitter. Läs mer om hennes arbete på hennes webbplats eller på The STEAM Connection.

Women Who Master sätter fokus på kvinnor som har gjort enastående bidrag till ämnesområden inom STEM. Målet med serien är att hylla dessa bidrag, inspirera framtida ledare och hjälpa till att stänga könsklyftan inom teknik.

Foto: Danielle Boyer